Ja då skulle allt se annorlunda ut…
Troligen skulle man känna sig hörd av andra.
Mina pengar skulle räcka till lite mer.
Jag skulle känna mig lycklig.
Jag skulle tycka om att åka till mitt jobb som jag faktiskt tycker om egentligen.
Våren skulle var här nu så man slapp frysa ihjäl…
Mina fötter skulle inte göra så ont.
Mina vänner skulle se ljuset i tunneln och bli lyckliga de med.
Jag skulle hitta mannen i mitt liv.
Och jag skulle inte behöva gå och lägga mig ensam utan få krypa in i varm famn efter en iskall morgonpromenad…
Och min älskade R skulle vara med mig oftare eftersom jag äntligen skulle få ett dagjobb.

Men just idag så känner jag inte alls så här.
Jag är rätt ledsen och jag är trött och sliten i kroppen. Mina fötter värker eftersom jag har inflammationen kvar. Jag kommer komma hem till en tom lägenhet och jag kommer få gå och lägga mig i en kall säng helt ensam eftersom jag inte funnit mannen i mitt liv.
Mina pengar räcker inte hela månaden än
Mina vänner är nedstämda av olika anledningar.
Fortfarande är det en vidrigt kall vinter ute…

Nä jag vill bara gömma mig tills våren är här…